Det hellenistiska samhället i Grekland

Perioden efter Alexander den stores världserövring från 300-talet f kr fram till tiden omkring Kristi födelse kallas den hellenistiska eran.

Under den hellenistiska tiden var inte medborgarskap längre en förutsättning för ägande som i det klassiska Grekland, där endast medborgarna, alltså männen kunde inneha egendom.

Den hellenistiska tiden innebar att man började tänka mer kosmopolitiskt men också med en större individcentrering. En mängd bevarade äktenskapshandlingar avspeglar ett nytt humanare förhållningssätt enligt vilken varje människa betraktades som en självständig individ.

Under hellenistisk tid utplånades klyftan mellan kvinnor och män.

Samma rättigheter och skyldigheter i äktenskap och i skilsmässa för man och kvinna

Efter att ha varit dömd till husarrest blev kvinnan under hellenistisk tid en betydelsefull faktor både i hemmet och i det omgivande samhället.

Under hellenistisk tid minskade antalet övergivna barn.

Stor uppmärksamhet fästes vid barnens uppfostran.

Förhållandet mellan barn och föräldrar präglades av ömhet

Även den hellenistiska bildkonsten, där realismen är ett nytt inslag, vittnar om ett känslomässigt förhållande till barnen

Den hellenistiska filosofin krävde utbildningsmöjligheter för kvinnorna. Individens lycka – alltså även kvinnans – ansågs viktig.

Ett pikant särdrag under den hellenistiska eran var att döttrar stod högt i kurs. Nu var många döttrar ett tecken på välstånd och en källa till stolthet.

Den hellenistiska perioden kännetecknas också av många lärda kvinnor (utöver kvinnor som köpare, säljare, arrendatorer, arrendegivare, låntagare, borgenär mm) som matematiker, filosofer, prästinnor liksom inom bildkonsten, diktningar och musiken var kvinnor professionellt verksamma. Och statyer restes till inflytelserika kvinnors ära.

Alexander den stores mor hette Olympias och var en dominant, stark och självständig kvinna. Troligen av keltiskt ursprung. (Det keltiska basriket sträckte sig i norr från Hol-land till Hel-vetia i söder. Mikaels tillägg)

Gudamodern eller gudarnas stora moder var en av hellenismens mest dyrkade gudomar.

Källhänvisning: Antikens kvinnor, Päivi Setälä och Svensk uppslagsbok, 1932

Sammanställt av Mikael Burman, Göteborg
torpadammensvanner@hotmail.com